Hej

Idag har varit en helt vanlig dag i mitt liv. Vakna kl 0550, gå ur sängen, duscha, fixa frukost, klä på ungarna, fixa saker till den gravida flickvännen, lämna sonen på dagis, åka bil tre mil in till stockholm, jobba hela dagen. På slutet av dagen, få höra att en av de få vänner jag har inte vill följa med och träna med mig, så jag åker istället hem. Hämtar barnen på dagis, lagar mat, hjälper tjejen med skolarbete, tränar lite själv hemma, duschar, jobbar lite och sedan är det dags att sova...

Visst låter mitt liv underbart?

Nu är inte det här någon förbannad tycka synd om mig sida. Jag älskar att ta hand om andra, jag lever för det. Men ibland tycker jag att jag borde kanske hitta lite egen tid att göra saker som jag tycker om. Det har blivit mycket jobb och familj nu på sissta tiden. Tjejen är vanligtvis lite lättare att handskas med när hon inte är gravid, men hon mår så dåligt när hon är det...  nåja, hon gillar allt att bli lite uppassad annars också, men nu kan man liksom inte sätta så mycket hårt mot hårt här heller...

Jag funderar mycket över hur det skall gå med min lilla familj nu när vi blir 5 st. Det är bara jag som jobbar, tjejen läser på dltid påkomvux gymnasiekompetens och inte har hon rätt till CSN heller...så inga pengar där...gissa varför jag måste ha två jobb? Ändå bor vi i radhus...ibland så känns det verkligen som om jag får leka trollkarl varje dag för att få det att gå ihop...

Nej, nu skall jag sova. Skriver mer om mitt spännande liv imorgon, inte för att jag tror att någon läser det här men ändå...

Kram på Er

Pappan....